Inte nu igen..

Var hem till K igår igen och sov där. Är väl lite mer än en månad sen jag sist var dit. Och mycke hände ju därefter, som fick mig att tveka på hans ord och hans avsikter och som även pressade på mitt självförtroende.

Så då inatt hände nått som inte hänt på länge (snart 2 år sen), jag fick panik. Skallen satte igång att flasha upp minnen i huvudet, osäkerheten på mig själv, bilden av mig själv på cam häromdan osv. Jag började huperventilera, det svartnade för ögonen och kroppen liksom försvann. Såklart började jag gråta som en jäkla idiot också. Jag tyckte så synd om honom som fick vara med om det hela. Han trodde ju att han hade gjort något fel, och inte kunde jag få fram ett ord heller eftersom jag inte ens kunde andas normalt. Kunde bara skaka eller nicka på huvudet och hoppas att han förstod.

Jag kunde inte heller förklara sen vad som utlöst det hela eller vad som hade farit igenom mitt huvud. Som tur var han väldigt omtänksam, även om han inte förstod riktigt vad det var som hade ägt rum dessa timmar. Blev sent i säng pga allt detta. Jag kände mig så jäkla hopplös som alltid ska ställa till med en massa saker non-stop.

I morse (eller ja, vaknade ju inte speciellt tidigt) så skämdes jag verkligen för allt som hade hänt. Jag vågade knappt säga ett ljud till honom. Sände nog ut väldigt fel signaler, verkade nog väldigt ignorant.

Den jag ville ignorera var mig själv.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag vet inte vad jag känner... På sätt och vis känner jag mig orolig, och på sätt och vis inte.. Om jag listat ut hans personlighet som jag tror så kan det lika gärna vara något han skriver bara för att se min reaktion..  Vet dock också att han ...

Mamma berättade att min kusin under senaste sjukhusbesöket (är ju dit varje vecka) fått reda på att dom har hittat en tumör. Var det i ryggen sa hon? Vilket som så ska dom försöka operera bort den nästa gång. Operation...vilken är det nu i ordningen?...

Nu när jag talat om för Erik att jag är intresserad av honom och försöker fokusera på att gradvis visa det för honom, vilket är väldigt svårt för mig, då kommer det en hel hög å flirtar med en!   Det är ju så otroligt jävla typiskt.. Blev erbjuden ...

Att göra min senaste tatuering va det bästa jag gjort. För att nu har alla något att prata med mig om, folk kommer fram till en och frågar saker. Man känner sig speciell. Har iofs aldrig haft speciellt svårt för att prata med folk ute på krogen, men ...

Tomhet. Det är en känsla jag riktigt hatar.  Hur man kan känna sig ensam i ett rum full med människor. Hur saker kan spelas upp runt omkring en men man själv inte medverkar. Man sitter som en zombie! Bortom kontroll..   I lördags kände jag en irrita...