Det låter nog riktigt löjligt men, det känns som en bit av mig är borta.

Kan väl bero på att han var en del av den värld som jag byggt upp omkring mig, en bit av den analysen jag gjort av människor. Jag trodde jag hade listat ut hur människor fungerar (åtminstone hyfsat bra), men jag allting jag trodde är fel..

Många människor är svin, idioter, lögnare och players. Men vissa personer har stått vid min sida länge nu, dom är en del av mitt stora hjärta där dom alltid finns. Men han karvade ur en bit och stack! Trodde han åtminstone var min vän om inte annat. Vi hade ju pratat, vi visste att det inte kunde bli någonting. Men trodde ändå som sagt vi var vänner. Du kan inte ana hur ont det gjorde när jag fick veta hur allting låg till. Bortförklaringarna kändes som hårda slag emot min bröstkorg. Mamma märkte nog hur tyst jag blev, borta i min egen värld, insugen i mobilen. Ville bara sätta mig när på golvet i affären, ville så gärna få gråta. Det var det första jag gjorde när jag kom hem till mörkret. Grät så otroligt mycket, men kände mer hat än sorg.

Efter all tid tillsammans vi känt varandra och så kan han inte ens hälsa?

Visst om han har för fullt upp för att komma hit, men kan väl åtminstone träffas en 10minutare på en rast?! Men han tänkte väl inte så långt. Endast en kväll kan duga? Snälla någon ta ut mitt hjärta..

Hur många gånger går man att lappa ihop innan sömmarna inte längre går att laga? Känner mig så utsliten. Vän eller inte, han är en del av mig som alla andra. Alla tankar, alla drömmar, alla ord...ingenting? Obetydlig..

Vill bara skrika på honom, säga att jag aldrig mer vill se honom..men inte ens det orkar jag. Finns ingen energi till hatet ens en gång. Jag blir bara tyst, låter det gå förbi..tror han förstått ändå.

Allvarligt...han va en del av mitt hopp! En av få som fick mig att tro att det finns vettiga grabbar där ute om man bara har tålamodet att finna dom. Vad ska jag nu tro?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag vet inte vad jag känner... På sätt och vis känner jag mig orolig, och på sätt och vis inte.. Om jag listat ut hans personlighet som jag tror så kan det lika gärna vara något han skriver bara för att se min reaktion..  Vet dock också att han ...

Mamma berättade att min kusin under senaste sjukhusbesöket (är ju dit varje vecka) fått reda på att dom har hittat en tumör. Var det i ryggen sa hon? Vilket som så ska dom försöka operera bort den nästa gång. Operation...vilken är det nu i ordningen?...

Nu när jag talat om för Erik att jag är intresserad av honom och försöker fokusera på att gradvis visa det för honom, vilket är väldigt svårt för mig, då kommer det en hel hög å flirtar med en!   Det är ju så otroligt jävla typiskt.. Blev erbjuden ...

Att göra min senaste tatuering va det bästa jag gjort. För att nu har alla något att prata med mig om, folk kommer fram till en och frågar saker. Man känner sig speciell. Har iofs aldrig haft speciellt svårt för att prata med folk ute på krogen, men ...

Tomhet. Det är en känsla jag riktigt hatar.  Hur man kan känna sig ensam i ett rum full med människor. Hur saker kan spelas upp runt omkring en men man själv inte medverkar. Man sitter som en zombie! Bortom kontroll..   I lördags kände jag en irrita...