Jag vet inte vad jag har satt mig i nu ärligt talat.

För några dagar sen så var jag depp som tusan. Och jag slängde ur mig en del "filosofiska" frågor till folk.. En av dom var Erik. Och fick fina svar av honom, tröstande som alltid, han vet typ alltid vad ha ska säga.

Jag sa tack, och slängde sen ur mig typ "tycker om dig..   mer än jag borde göra men sån är jag"  ... varför sa jag det?!! =S 

Ingen större skada skedd i och för sig. Fick inte alls den responsen jag trodde när vi pratade om det. Är så van vid att folk backar, för hur kan man ha känslor för någon man typ inte känner? Men han blev mest chockad, tyckte inte att han hade sett några tecken på det. Han tyckte det var gulligt typ..  Det var så skönt att prata ut om det som jag gått omkring med ända sen den dagen jag träffade honom för över ett år sen!  Han förklarade sånt som han redan talat om för mig innan, men värmde att han tog sig tid att förklara för mig istället för att bara backa.

Men sen den dagen har vi börjat prata mer. Är tillbaka till att snacka varje dag, på msn och sms. Vi skulle snacka i telefon igår men blev så sent. Kommer dock ändå lite rädslor så fort sex kommer på tal, men han backar så fort han märker att jag stelnar till så förstår inte riktigt varför jag oroar mig.. 

Vet inte varför jag är så glad över att ha talat om det egentligen. Tror inte det kommer ändra på någonting. Han vågar ju ändå inte träffas... Och han typ hatar tatueringar och piercingar, så varför skulle han tycka om mig? =/