Skriver inlägg efter inlägg, ord efter ord..men känner ändå inte att jag får ut det jag behöver. De är någonting som ligger kvar där inne och kliar. Mitt dåliga samvete kanske? Idag har jag svikit, inte funnits till alls.

En usel människa som gömmer sig från sina problem, bara blundar hårt.

När blev jag den personen?

Har stor lust att spotta på mig själv just nu. Jag har så ont i magen, känns som en enda stor knut. Kliar i mina fingrar att skriva till folk just nu men vet att jag bara skulle slänga ur mig en massa dumma kommentarer som är helt onödiga och säkerligen bara kommer göra allting ännu värre.

Att en person jag inte känner och inte "gillar" helt plötsligt har etsat sig fast i mitt huvud måste verkligen tyda på stor desperation. Skit samma vart det kommer ifrån så länge jag får vad jag vill ha? Det är ju inte rätt mott någon, inte ens mig själv. Kan man borra ett hål i skallen och tömma ut sina tankar? Vad gör han där inne?! Han står där och ler lurigt åt mig! Tvi!!

Jag sa att jag visste vad jag måste göra, men ändå gör jag nästan raka motsatsen. Nu har rollerna som vanligt ändrats och istället för att det gör mig lättad så blir jag nästan irriterad.

Kan inte heller släppa det lilla "meddelandet" som jag fick i fredags. Varför lämnade han ens det meddelandet till mig?! Varför be om förlåtelse när vi ändå inte kan prata med varandra. Och vad ber han egentligen om förlåtelse för? Det var jag som "svek" honom så han inte ville ha med mig att göra. Så vad ska jag förlåta?..."att det blev som det blev", från allra första början då eller? Det hade varit bättre om han inte hade sagt någonting alls, fortsatt att ignorera mig. Försöker att vända allt mitt hat mot honom. Får under inga omständigheter kontakta honom igen, tur att jag inte har kvar honom någonstans. Vill inte förstöra allting en gång till, det går bara inte. Men jag litar inte på mig själv för fem öre. Bara det där enkla meddelandet fick det att vändas i min mage även om det inte var något mer med det efter det.

Kan man söka KramKompis tro? MysKompis kanske är bättre ord..eller öppet förhållande? Någon som vill ingå i ett falskt förhållande? Ha någon att slänga all omtanke och tillgivelse på trots bristen på känslor. Känner att jag har så mycke att ge utan någon att ge det till. Är väl därför det så lätt går överstyr när jag blir intresserad av någon, lägger 110% på en gång och dom blir skraj och backar. Lägga 110% på sina kompisar så dom tror man blivit kär i dom nu när folk vet att man är bisexuell? Tänk va många fler som skulle backa. Orka anpassa sig efter människor!! Jag är mycke av allt, man får ta det med en nypa salt helt enkelt. Saknar att vakna av att någon kryper tätt intill och ligger sked med en, gosar in sig i nacken på en. Fan för skogen!!

Men skulle väl bara bli fler ligg om man bodde centralt, och det är verkligen det sista jag behöver just nu.

Tomt, tomt som i natten jag alltid avskyr. Jag kan ju lika gärna ta kontakt med har inte orken. Vet inte varför jag ska ha någon som pratar med mig för jag har inte ens orken till att samtala. Legat här orkeslös hela dagen och kommer nog fortsätta att göra de resten av kvällen/natten med är jag rädd.

Knappt så jag orkar knappa på tangenterna för att få fram det jag tänker.

Försöker suga energi ur minsta lilla halmstrå..

Visst har alla haft en betydelse för mig, men inte som nu. Varenda lilla person som har yttrat ett ord till mig betyder någonting just nu, och just nu är ingen av dom nära. Mer än hälften av mina kontakter har slutat prata med mig nu. Varenda ord som yttras påverkar mig, borrar in i min kropp. Tar åt mig av människor som ja vet att ja inte ens bryr mig om typ. Folk jag knappt har snackat med har någonting att säga till om..sen när?

Känner mig så otroligt jävla tom!

Jag skulle kunna räkna upp ett dussintal "dumma" saker jag kan göra just nu i denna sekund. Vad är det som stoppar mig egentligen? Suget efter uppmärksamhet är stor, men det blir ju bara fel. Orkar verkligen inte just nu, jag är så svag. Men inte snällt att suga energi ur andra, så egoistiskt. Jag vill inte lura någon..