Två tillfällen på ganska kort tid har jag fått. Vid båda tillfällena så lovade personerna mig guld och gröna ängar. Även om paret från första tillfället var oerhört snälla och trevliga osv så var det ändå så att någonting saknades. Men är väl inte så konstigt...hur myser man egentligen på 3? Får jag ligga i mitten då?
Däremot K som jag träffade andra gången, han hade gång på gång lovat mig dessa enorma kramar, en natt fyll med oerhört mysande. Ändå när det kom till kritan så vände han på klacken och gick. Han såg att jag var besviken, det kändes i hans enorma kram när jag stod i hallen och såg på honom. Det syntes nog rätt väl i mina ögon.

Vet inte vad som är mest sorgligt. Det faktum att han drog. Eller att den kramen han gav mig var den enda kramen som var verkligt...äkta, som jag fått sen...jadu slutet på 2006 ungefär. Dejtade ju L därefter men han var alltid väldigt blyg och rätt försiktig i sitt sätt. Utom första natten han höll om mig, gaaaaaaah! Det är så skillnad på känsla och känsla!!

Brinner så inom mig, en längtan efter att få ligga i en ÄKTA famn. Någon som drar en tätt tätt intill, håller om en hårt som att de vore rädd att man försvann..eller som att man aldrig kom tillräckligt nära. Vad dom gör efter det skiter jag fullständigt i, utnyttja mig bäst fan ni vill...bara ni behandlar så.

Är vid dessa tankar jag saknar P som inte alls är min typ. Lustigt hur saker och ting är egentligen. Vilket som var han från första start öppen med hur allting låg till, att han hade sitt och att det inte handlade om något annat. Ändå kunde han prata med en om allt och ingenting, vara lättsam, vårda en ömt och säga goa men uppriktiga ord..OCH behandla en på exakt samma sätt morgonen efter trots att han fått det han velat ha..och även kunde fortsätta prata med en därefter. VAR har all den hyfsen tagit vägen???
Istället så lovar folk sol och rosor, och sen smiter iväg så fort dom får chansen! Gissa vem man mer ser som svin??

Säger hela tiden att jag inte ska leta. Ändå kommer jag konstant på mig själv med att önska att "den där" killen kommer snart. Han som  ska ge mig det jag behöver, om så bara för en stund..för att ladda upp mina batterier igen. Var är han? Jag har mina aningar, och jag vill inte ens tänka på hur det kommer att kännas om jag har fel den här gången..

Annorlunda...annorlunda men gammalt.

En repris? I alla fall en repris jag älskar.

Värme!
Du inser inte hur mycke det betyder, hur mycket det har smärtat.

Jag ser inte själv de felen jag gör, jag tänker inte som du.

Är därför det är så viktigt för mig att veta på en gång, så jag kan förklara.

Vill inte såra dig..

Även om jag ser smärtan i dig så kan jag inte låta bli att le.

Ta det inte på fel sätt! Det är inte din smärta jag ler åt!

Är det faktum att du faktiskt visar den igen..även om jag inte vill att du ska känna av den..aldrig någonsin.

Denna känslan får mig att känna mig självisk, och skämmas..

Magi, finns det?
Ge mig ett svartlågeljus så jag snabbt kan dyka upp vid hennes sida.

Vet inte vad jag ska göra där som jag inte kan göra här, mer än att hålla om. Kanske dra ut, få frisk luft..kanske få på andra tankar, även om det känns fel att skämta i en stund av fullt allvar.
Säg mig, hur vet man om en person vill att man ska "sörja med dom", diskutera eller få dom att tänka på helt andra saker? Ska man fråga varje gång? Jag är själv en sån person som vill ha alla dom 3 alternativen, och konstigt nog prickar oftast folk rätt. Är jag så otroligt lätt att läsa av?
Det lär jag inte vara med tanke på hur ofta jag hamnar i trubbel.

Just nu hatar jag att jobba på sommaren. Känner mig fängslad.
Jag får pengarna jag behöver för att komma någonvart, men inte tiden till att använda dom.
Jämn balansgång?
Ska allting få vänta till hösten?
Känner mig mer och mer som en svikare..

Fy fy..

Käkat 2 stora kakor för typ en timme sen.

Det var mina favoriter. =/

Igen ursäkt, för går alltid att köpa vid andra tillfällen.

Är mest den attityden jag måste ändra på.
Vi har alltid bråkat om saker och ting här hemma. Först till kvarn så att säga..så alla slänger sig i allt på en gång så fort det finns något hemma för gör man inte det så kanske man inte får någonting. Men vad är det som säger att det är den absolut sista läsken du kommer få tag på?! Det handlar inte om överlevnad, nog för vi är fattiga men inte så vi svälter.

Ännu ett snedsteg, men jag fortsätter vidare i min kamp. Endast tre veckor och en dag kvar på den här månaden. Dumt att ge upp efter bara en vecka.